Oljeavskiljare

Oljeavskiljare

Oljeavskiljare är just för att avskilja oljan så att den inte kommer ut i naturen och kan förorena. Det gäller inte bara industrin utan även ner till villagarage för 1-2 bilar. Det är inte alla kommuner i glesbygdsområdena som driver på kraven lika hårt, men det blir allt vanligare att privatpersoner som söker bygglov för ett litet villagarage får kravet i bygglovet att det skall finnas en oljeavskiljare. Är du osäker kontakta din kommun och fråga vad dom ställer för krav, det kan bli en bitter eftersmak om man bygger och inte följer de normer som finns. Naturvårdsverket har släppt ett informativt faktablad om oljeavskiljare, detta faktablad är ett hjälpmedel för länsstyrelser och kommuner vid handläggning av tillsyns- och prövningsärenden. Faktabladen kan även fungera som stöd för verksamhetsutövaren.

Ni kan hitta Naturvårdsverkets faktablad 8283 februari 2007 HÄR

Principen för en gravimetrisk oljeavskiljare

Principen med en gravimetrisk oljeavskiljare är väldigt enkel (figur 1). 
En oljeavskiljare är utformad som en stor tank som vattnet flödar genom. Ofta inrymmer oljeavskiljaren både en slam- och en oljeavskiljardel. Vattnet kommer in i oljeavskiljaren genom ett rör. I slamdelen sjunker partiklar som är tyngre än vatten till botten där de hålls kvar av någon typ av skärm. Vattnet flödar över kanten på skärmen in i oljeavskiljardelen. Slamavskiljaren är avsedd för att avskilja huvuddelen av det fasta materialet som följer med vattnet, men slam avsätts normalt även i oljeavskiljardelen. I oljeavskiljardelen stiger de lätta vätskorna uppåt och lägger sig ovanpå vattnet i ett oljelager. Oljan hålls kvar av en skärm eller annan anordning som vanligen går 15-20 cm under ytan. Vatten som lämnar oljeavskiljaren går ut under skärmen, och vidare ut genom ett rör eller en utloppsränna.
Volymen olja som kan avskiljas beror på ytans storlek samt slam- och oljelagrets tjocklek. För att upprätthålla avskiljarens funktion måste oljelagret tömmas innan det blivit fullt. I annat fall kan uppehållstiden i avskiljaren bli för kort och i värsta fall kommer oljeskiktet att nå ner under skärmens nedre kant och olja följa med det utgående vattnet.
Denna typ av oljeavskiljare kallas gravimetrisk. För att få förbättrad avskilj-ningsförmåga, t.ex. vid instabil emulgerad olja, kan man använda en s.k. coalescensavskiljare. Med coalescens menas här att mycket små oljedroppar kommer i kontakt med varandra och smälter samman till större droppar som stiger snabbare till ytan. En coalescensavskiljare kan utgöras av lammeller, rörfilter (snedställda rör i moduler) eller porösa filtermattor som utgör ytor där sammanslagningen av de små oljedropparna äger rum.

Dimensionering av oljeavskiljare

Det är verksamhetsutövarens skyldighet att tillse att oljeavskiljaren är rätt dimensionerad för sin verksamhet. I regel kan verksamhetsutövaren få hjälp med detta av den som tillhandahåller oljeavskiljaren. Hur man kan beräkna dimensioneringen av
oljeavskiljare finns bl.a. beskrivet i standarden SS-EN 858-2.
Grunden för avskiljning av olja i en oljeavskiljare är att oljedropparna ska hinna stiga till ytan under den tid den oljehaltiga vätskan passerar genom avskiljningsvolymen. Stighastigheten för de minsta dropparna som förekommer ligger till grund för dimensioneringen. Ytbelastningen6 ska vara mindre än stighastigheten. Genom flotation, dvs. att tillföra dispersionsvatten som innehåller finfördelade luftbubblor, kan stighastigheten ökas. När luftbubblorna stiger följer de små oljedropparna med upp till ytan.
Den teoretiska stighastigheten beräknas med hjälp av Stoke’s lag (se Beteckningar och Förkortningar). Den förutsätter laminär strömning i oljeavskiljaren, dvs. att vätskan strömmar lugnt utan virvelbildning (turbulenta förhållanden) i hela avskiljaren7.
I tabell 2 redovisas en teoretisk beräkning av avskiljarvolym, uppehållstid och ytbelastning. 

I verkligheten är strömningen i de flesta oljeavskiljare sällan laminär, bl.a. beroende på stötbelastningar. Oljan förekommer också ofta i emulgerad form vilket kräver betydligt längre uppehållstider. Ett alternativ till att förstora avskiljaren är att utöka dess effektiva yta genom att införa ett coalescensfilter, (se föregående avsnitt).
Där små mängder olja kan förväntas följa med dagvattnet (t.ex. parkeringar) brukar man dimensionera avskiljaren för ca 10 % av det dimensionerade flödet för 2-års regn eller 5-års regn. Det mest förorenade vattnet vid regn, s.k. first flush, går genom oljeavskiljaren. Resterande del leds förbi avskiljaren med hjälp av en by-pass-regulator. Med denna dimensionering passerar mellan 80-90 % av allt årsvatten genom oljeavskiljaren.
Att dimensionera för större flöden ger en liten ökning av genomflödet genom avskiljaren men till en stor kostnad.

OLJEAVSKILJARE FÖR YTOR SOM BELASTAS MED DAGVATTEN

Alla ytor som parkering, lagringsytor omlastningsplatser måste ha oljeavskiljare, med de utrustas med en bypass. Det vill säga att det inte är allt vatten som rinner igenom oljeavskiljaren om den skulle nå sin maxbelastning.
Enligt miljöstudier sköljs merparten av olja och andra föroreningar bort i början av en regnskur, då allt regnvatten ännu leds till oljeavskiljaren. Därigenom, även om bara en del av de efterföljande regnmängderna behandlas, säkerställer bypasssystemet en mycket effektiv oljeavskiljning.

TVEKA INTE ATT KONTAKTA OSS PÅ MMVA FÖR ATT FÅ HJÄLP MED ATT DIMENSIONERA EN OLJEAVSKILJARE

RUTINER FÖR OLJEAVSKILJAREN

Det är verksamhetsutövarens ansvar att kontrollera oljeavskiljarens funktion och genomföra underhåll. Genom att skapa och följa väl fungerande rutiner kan verksamhetsutövaren säkerställa att oljeavskiljaren fungerar som den ska och att skadliga ämnen inte släpps ut.
Genom att verksamhetsutövaren följer upprättade rutiner kan en god kontroll bl.a. över olje- och slamnivåer erhållas. En beställning av tömning kan då ske i så god tid (upprättning av tömningskontrakt med godkänd entreprenör rekommenderas) att larmet aldrig hinner lösa ut. Larmet är en sista försiktighetsåtgärd.

I regel medföljer en skötselanvisning vid leveransen av oljeavskiljaren. I annat fall kan en sådan beställas eller hämtas från tillverkarens hemsida.

LARM TILL OLJEAVSKILJARE

Alla oljeavskiljare skall ha ett larm som säkerhetsåtgärd, det enda undantaget är mindre oljeavskiljare i villagarage, men även dom kan kommunens miljöavdelning kräva larm på om de vill.
Det som är viktigast är en sensor för oljenivå för att få larm om det blir för mycket olja i oljeavskiljaren.

För att uppfylla kraven i SS-EN 858-1 ska oljeavskiljaren vara utrustad med automatisk avstängningsventil som stänger avskiljaren vid uppnådd lagringsvolym. På oljeavskiljare med automatisk avstängningsventil rekommenderas det att ha ett högnivålarm/dämningslarm.

Enligt standarden SS-EN 858-2 bör tömning av avskiljaren ske när halva slamvolymen eller 80 % av lagringskapaciteten för olja är fylld. Är det en aktivitet där det kommer mycket slam till oljeavskiljaren kan det vara bra att lägga till ett slamnivålarm.

TVÄTT OCH RENGÖRINGSMEDEL

Tyvärr går inte lagtexterna ihop när det gäller oljeavskiljare och tvättmedel.
Innan inköp av tvättmedel till en anläggning som har oljeavskiljare, bör man titta igenom databladet för tvättmedlet.
Väldigt ofta är det vattenbaserade lösningsmedel som löser upp oljan och det blir en blandning som har en densitet som är snarlik vatten. Detta medför problem för oljeavskiljaren att fungera, oljan flyter helt enkelt inte upp till ytan, den spolas ut via oljeavskiljarens utlopp. Tillverkare av oljeavskiljare har påpekat det problemet för miljökontoren som inte alltid lyssnar.

TUNGMETALLER

En oljeavskiljare är inte byggd för att filtrera tungmetaller eller andra eventuella föroreningar i vattnet, den är bara till för att separera oljan. Var noga med att se över de miljökrav som skall uppfyllas och ta med dem i beräkningen vid val av produkter.

KONTROLL AV OLJEAVSKILJARENS FUNKTION

För att säkerställa att oljeavskiljaren fungerar som den ska behöver den kontrolleras regelbundet.
Om man inte utför provtagning av utgående vatten är det oftast svårt att veta om avskiljaren fungerar som den ska eller inte. Det kan förekomma relativt höga halter av olja i vatten som ser tämligen rent ut. Inom ramen för egenkontrollen har verksamhetsutövaren ett ansvar att kontrollera detta, oavsett om krav i form av föreläggande eller villkor från myndighet ställts eller inte.
Underhåll och kontroll omfattar vanligtvis oljeskiktets tjocklek och slamvolym (se vidare under mät- och kontrollmetoder), kontroll av automatisk avstängningsanordning och larm samt okulärbesiktning av utgående vatten.
Det kan vara lämpligt att kontrollera avskiljaren regelbundet och att journalföra detta (se vidare under avsnittet Mät- och kontrollmetoder). Anmälnings- och prövningspliktiga verksamheter som omfattas av FVE9 ska dokumentera dessa kontrol-
ler (6 § FVE).
Enligt standarden SS-EN 858-2 ska underhåll och kontroll av avskiljaren utföras minst var sjätte månad av erfaren personal. Enligt standarden ska kontrollen journalföras och även omfatta anteckningar om reparationer, haverier m.m.
Enligt standarden ska också oljeavskiljare, minst var femte år, besiktigas i samband med tömning och rengöring med avseende på sprickor och liknande.

Har du funderingar på oljeavskiljare eller har ett framtida projekt där ni kanske behöver en oljeavskiljare, tveka inte att kontakta oss på MMVA.