Markbaserade avloppssystem används vid normala miljökrav och principen är en slamavskiljare med efterföljande bädd. Om marken har bra genomsläpplighet installerar man vanligtvis en infiltration om det inte finns skyddsavstånd att respektera till dricksvattenbrunnar etc.
För att veta om marken är tillräckligt genomsläpplig för att kunna använda en infiltration så måste man göra en provgrop och ett perkolationsprov. Med perkolationsprovet får man fram ett LTAR värde (Long Term Acceptance rate). LTAR värdet motsvarar hur många liter vatten marken kan absorbera per kvadratmeter, är LTAR värdet 15 eller högre kan en infiltration på 30m² räcka.
Med ett LTAR värde under 15 måste man dränera under infiltrationsbädden och då kallas bädden för markbädd. Dräneringen från markbädden måste ledas vidare till ett ställe där det renade vattnet kan rinna av utan problem, till exempel ett täckdike, vägdike eller åkerdränering. Många kommuner vill ha extra fosforreducering, även vid normala miljökrav om det är en markbädd som installeras.
DET ÄR VÄLDIGT VIKTIGT ATT MAN INTE FUSKAR MED LTAR VÄRDE ELLER BÄDDENS YTA, DET KAN BLI ETT DYRT PROBLEM OM BÄDDEN INTE KLARAR ATT TA EMOT DEN MÄNGDEN VATTEN DEN ÄR KONSTRUERAD FÖR!